Hur många ljudabsorbenter behöver du?

Räkna ut hur många ljudabsorbenter du behöver med hjälp av vår "räkna ut efterklangstiden kalkylator" som du hittar längre ner på sidan.

Räkna ut efterklangstiden i ditt rum

Använd vårt verktyg nedan för att räkna ut efterklangstiden i ditt utrymme. Detta hjälper dig att bestämma hur stor yta som behöver täckas med ljudabsorbenter för att skapa en optimal ljudmiljö utan eko. Målet är att skapa en lugn och produktiv arbetsmiljö där alla kan kommunicera tydligt på en behaglig ljudnivå.

Tips

Vi rekommenderar att du täcker åtminstone 20-30% av rummets yta med ljudabsorbenter för bästa ljudabsorption. Taket är en utmärkt startpunkt för installation, eftersom det vanligtvis erbjuder mer plats än väggarna.

När det gäller monteringen av ljudabsorbenter har vi ett brett utbud av alternativ. För både tak och väggar kan du använda synliga byglar. För en mer diskret installation på väggar erbjuder vi dolda monteringsfästen. Vajersystem är ett effektivt alternativ för tak, medan kardborreband passar för väggar. Vertikala byglar är lämpliga för nedhängda tak. Trådkorgar fungerar väl både på väggar och i tak. Vi tillhandahåller även diagonala monteringsalternativ mellan tak och väggar, samt specialbyglar för hörnmontering.

Räkna ut efterklangstiden

Ange rummets mått för att räkna ut hur mycket ljudabsorbering du behöver för bästa effekt:

Vad är efterklangstid?

Efterklangstid, eller reverberationstid som det också kallas är ett mått på hur länge ljudet ebbat ut efter att ljudkällan tystnat i ett rum eller en miljö. Det mäts i sekunder och definieras som tiden det tar för ljudnivån att minska med 60 decibel efter att ljudkällan har upphört. Efterklangstid är en viktig parameter i akustiken eftersom den påverkar hur vi uppfattar ljud i ett rum; den kan påverka allt från taluppfattning till musikupplevelse.

Efterklangstiden beror på flera faktorer såsom rummets storlek, form, ytor och de material som används i rummet. Porösa material som mattor och gardiner tenderar att absorbera ljud och därmed korta efterklangstiden, medan hårda ytor som betong och glas kan förlänga den. Efterklangstiden är ett centralt begrepp vid design och analys av rum för specifika ändamål, som konserthallar, teatrar och klassrum, för att optimera ljudmiljön för önskat bruk. Efterklangstiden som är optimal varierar beroende på rummets användningsområde.

Hur lång efterklangstid bör man ha i olika rum och lokaler?

Kontorsmiljöer

Här bör efterklangstiden också hållas relativt kort, ungefär 0,4 till 0,8 sekunder, för att minska ljudnivån från olika källor och göra det lättare att koncentrera sig. Öppna kontorslandskap och mötesrum där efterklangstider kan påverka arbetsmiljön genom att öka ljudnivåer och minska taluppfattningen, vilket påverkar produktivitet och trivsel på arbetsplatsen.

Utbildningsmiljöer

För taluppfattning är en kortare efterklangstid önskvärd, vanligtvis mellan 0,4 och 0,6 sekunder. Detta underlättar förståelsen av tal och minimerar störningar från bakgrundsljud. Skolklassrum, föreläsningssalar och auditorier behöver välkontrollerade efterklangstider för att främja tydlig kommunikation och lärande. För långa efterklangstider kan göra det svårt för elever att förstå lärare och leda till minskad uppmärksamhet och inlärning.

Bostäder

Vardagsrum, matsalar och sovrum
För dessa typer av rum är en efterklangstid på cirka 0,5 till 0.9 sekunder ofta idealisk. Detta intervall hjälper till att behålla en viss värme och fyllighet i ljudet, samtidigt som det säkerställer att tal och andra ljud fortfarande är klara och inte förvrängda av för mycket efterklang.

Kök och badrum
Dessa rum kan ha något kortare efterklangstider på grund av de hårda ytor som ofta finns i dessa utrymmen, som kakel och sten. Här kan efterklangstider vara mellan 0,5 och 0,8 sekunder för att förhindra att ljud blir för skarpt eller störande.

Hallar och trapphus
I dessa områden kan efterklangstider vara längre, upp till 0.8 till 1,2 sekunder, beroende på storleken på utrymmet och de material som används

Offentliga utrymmen

Flygplatser och tågstationer

Dessa miljöer kräver ofta en efterklangstid på mellan 0,9 och 1,5 sekunder. Denna nivå är tillräckligt låg för att säkerställa tydlig kommunikation genom publika adresssystem och tillräckligt hög för att undvika att ljudet blir för torrt och saknar livlighet. Speciellt i större hallar med mycket betong och glas kan det krävas en del akustiska anpassningar för att uppnå detta.

Shoppingcentra

I shoppingcentra är en efterklangstid på ungefär 1,3 till 2,0 sekunder ofta idealisk. Detta skapar en behaglig atmosfär där bakgrundsljudet blir mer diffust och mindre påträngande, vilket bidrar till en trevlig shoppingupplevelse. För hög efterklangstid kan dock göra att bakgrundsljud och konversationer överlappar varandra, vilket gör det svårt att uppfatta enskilda ljud eller meddelanden.

Vårdinrättningar

Patientrum

Efterklangstiden bör hållas relativt kort, typiskt mellan 0,4 och 0,6 sekunder. Detta hjälper till att minimera störningar från omgivande ljud, vilket är viktigt för patienters vila och återhämtning.

Korridorer och väntrum

I dessa områden är en efterklangstid på omkring 0,6 till 1,0 sekunder lämplig. Detta är tillräckligt för att reducera ljudreflektioner och eko utan att skapa en alltför isolerad känsla, vilket kan kännas obekvämt för patienter och besökare.

Behandlings- och undersökningsrum

Här är en efterklangstid på cirka 0,4 till 0,8 sekunder önskvärd. Denna nivå bidrar till tydlig kommunikation mellan vårdpersonal och patienter samt minskar risken för missförstånd.

Lagerlokaler

Dessa miljöer gynnas av korta efterklangstider, typiskt mellan 0,6 och 1,0 sekunder. Detta beror på att kortare efterklangstider bidrar till att minska ljudnivån och förbättra taluppfattningen mellan personal, vilket är viktigt för kommunikation och säkerhet.

Industriella miljöer

För industrier där maskiner används och bullernivåer kan vara höga, är det ännu viktigare att kontrollera efterklangstiden. I dessa miljöer kan efterklangstiden behöva vara ännu kortare, vanligtvis mellan 0,6 och 1,0 sekunder. Detta hjälper till att kontrollera ljudmiljön och minska den totala ljudnivån, vilket är avgörande för att skydda arbetarnas hörsel och minska trötthet.

Studio

Podcast- och radiostudio (tal)

Efterklangstid på cirka 0,4 till 0,6 sekunder. Denna kortare efterklangstid hjälper till att hålla talet klart och fritt från distraktioner orsakade av eko.

Musikstudio (inspelning av instrument och sång)

För en liten till medelstor studio rekommenderas ofta 0,6 till 1,2 sekunder.

För större musikstudios, speciellt de som använder rumsklang för att berika ljudet (som vid inspelning av klassisk musik eller jazz), kan efterklangstiden vara längre, upp till 1,5 sekunder eller mer.

Studios för mixning och mastering

Kortare efterklangstider, typiskt mellan 0,2 till 0,5 sekunder. Dessa studios kräver extremt noggrann kontroll över akustiken för att precisionen i ljudmixningen inte ska störas.

Teatrar och biografer

Dessa rum har ofta en efterklangstid på omkring 0,9 till 1,2 sekunder, vilket hjälper till att bibehålla tydligheten i tal samtidigt som det ger tillräckligt med rumsklang för att skapa en behaglig lyssningsupplevelse

Konserthallar och auditorier för musik

För musiklokaler varierar den optimala efterklangstiden beroende på musiktypen. För klassisk musik är en längre efterklangstid ofta önskvärd, ungefär 1,6 till 2,2 sekunder. För pop- och rockmusik ligger den idealiska efterklangstiden oftast mellan 1,0 och 1,5 sekunder.

Kyrkor och kapell

Större kyrkorum kan ha längre efterklangstider, som ofta ligger mellan 1,8 och 4,0 sekunder, för att förstärka orgelmusik och körframträdanden.

Det är viktigt att anpassa efterklangstiden till rummets specifika användning och ta hänsyn till faktorer som rummets volym, ytmaterialets egenskaper och den önskade akustiska atmosfären. Optimal efterklangstid är nyckeln till att skapa en miljö som är både funktionell och behaglig för dess användare.

Efterklangstid i rum utan ljudabsorbenter

När ett rum inte har någon specifik ljudabsorbering installerad, tenderar absorptionskoefficienten (absorptionsförmåga) för dess ytor att vara mycket låg, särskilt om ytan består av hårt material som betong, glas eller trä. För dessa material varierar absorptionskoefficienterna ofta mellan mycket nära 0 (nästan ingen ljudabsorption) till runt 0.2 för material som har en liten naturlig porositet eller struktur som kan absorbera lite ljud.

Här är några exempel på vanliga material och deras typiska absorptionskoefficienter (absorptionsförmåga):

Betongväggar: Omkring 0.01 till 0.10.
Glasfönster: Ca 0.05.
Hårt trä: Mellan 0.05 och 0.15.
Tegelväggar: Omkring 0.02 till 0.05.
Målad gips: Mellan 0.05 och 0.1.

Dessa värden kan variera beroende på faktorer som materialens ytförhållanden och frekvensen av ljudvågen, men de ger en grundläggande uppfattning om hur låg absorptionen är utan särskild behandling för ljudabsorption.

För ett rum utan dedikerade ljudabsorberande material och består främst av hårda ytor som betong och glas, kan man anta en genomsnittlig absorptionskoefficient på omkring 0.05 till 0.10. Detta innebär att rummet i stort sett reflekterar det mesta av ljudet.

Ett rum utan ljudabsorberande material och med cementväggar, tak och golv leder till en högre efterklangstid. Detta kan försvåra koncentrationen och öka ljudvolymen, vilket i sin tur gör det svårare att kommunicera och fokusera på uppgifter. Det ständiga ljudtrycket och ekot i ett sådant rum kan också leda till ökad stress och trötthet, och påverka sömnkvaliteten negativt. Den hårdare ytan reflekterar ljudvågor istället för att absorbera dem, vilket skapar en mer bullrig och distraherande miljö. Detta kan vara särskilt problematiskt i arbetsmiljöer, skolor och andra platser där fokus och tydlighet i kommunikationen är avgörande.

Placering av ljudabsorbenter

När du har en uppfattning om hur stor yta du behöver täcka med ljudabsorberande material för att skapa en behaglig akustisk miljö, är nästa steg att bestämma var dessa material ska placeras. Vi rekommenderar ofta att börja med att installera ljudabsorbenter i taket eftersom det vanligtvis finns gott om oanvänt utrymme där.

Här är ytterligare tips på var du kan placera ljudabsorberande material:

Tak

Byglar
Med byglar kan kan man placera ljudabsorbenter i taket. Dessa finns oftast som i utförande som diktan eller distans.

Diagonalt
Med diagonal montering placerar man ljudabsorbenterna mellan taket och väggens övre del. Detta är en effektiv placering i form av plats men även en mer effektiv absorbering då djupare frekvenser oftast samlas i dessa utrymmen.

Nerhängd
Hängande ljudabsorbenter som pendlas ner i rummet är effektiva. Dessa sitter oftast monterade i vajrar. Ju längre ner en ljudabsorbent kommer från taket desto effektivare ljudabsorption blir det.

Vertikal
Vertikalt nerhängda ljudabsorbenter sitter oftast i två byglar med en krok och som hänger ner från taket vertikalt. Väldigt effektiv montering.

Trådkorg
I tuffare miljöer kan man behöva att ljudabsorbent sitter i en trådkorg för att minska yttre påverkan. Dessa sitter oftast fast direkt i taket men kan mer sällan även pendlas ner från taket.

Hörn

Ljudabsorbenter som placeras i hörn kallas oftast hörnabsorbenter eller basfälla. Dessa är väldigt effektiva i dom lägre frekvenserna men även platsbesparande då dom placeras i hörnor där man oftast inte har någon inredning.

Vägg

Ljudabsorbenter som placeras på vägg finns i en uppsjö av monteringsalternativ så som med byglar, kardborreband, dold montering med monteringsfäste men även kan ljudabsorbenter placeras i trådkorgar och skruvas fast på väggar.